Vi började träffas, första gången jag var med dig så sov jag hos dig och det var helt underbart. Jag trivdes verkligen i ditt sällskap, att vakna bredvid dig är den bästa känslan jag någonsin varit med om. Du var där när jag vaknade och höll om mig som du hade gjort hela natten och det var så underbart och jag kan inte beskriva vad jag kände.

Vi va fler gånger men en gång när jag kom till dig så hade jag mitt ex i mitt huvud, det förstörde allt. Jag trodde att jag var kär i honom fortfarande och fick ångest för allt och mådde jätte dåligt. Han var min kärlek under många månader och därför tänkte jag på honom, men jag har insett hur dum jag var. För du är den underbaraste människan som jag någonsin träffat, du brydde dig, du lyssnade, vi pratade med mig och bara va den bästa i mitt liv.

'

Vi varade inte så länge, inte alls länge men den korta tiden betydde allt för mig. Tills jag sabbade det ännu mer, jag sabbade det mycket redan då men som den idiot jag är så ringde jag dig för ett tag sen på fyllan och bad dig dra åt helvete.. Du sa visserligen att du inte ville ha med mig att göra mer så det slog väl snett i huvudet på mig men jag ångrar mig som fan. Jag tänker på dig dagligen, jag saknar dig och din närhet. Du betyder så otroligt mycket för mig och jag vet att det inte finns någon bättre än dig. Jag begär inte att du ska tycka om mig mer än som vän, men jag önskar verkligen att vi kunde vara vänner, för vi båda två betydde otroligt mycket för varandra och jag mår så jävla dåligt så du kan inte ens förstå det. Så snälla, ge mig en chans. Ge mig en chans att visa hur jag kan vara, ge mig en chans att få dig att tycka om mig som vän igen. Du är underbar på alla sätt och det finns ingen som dig, glöm aldrig det. <3