Tankar...

Senaste månaden typ, så har det hänt otroligt mycket i mitt liv. Har förlorat vänskapen med nära vänner men även fått tillbaka kontakten med vissa. I och med att allt har hänt så fort så gör känslorna upplopp i min kropp..

Allt började väl med att jag tyckte om en kille som är hur go som helst, men det var liksom inget emellan oss eftersom han inte riktigt tyckte samma sak och jag visste ju det så mina känslor hann inte bli sådär överdrivet starka. Men jag hade fortfarande känslor och då går min såkallade "vän" och börjar hålla på med honom..

Jag tyckte det var svinjobbigt men jag ville inte förstöra för dom så jag sa att "gör ingenting framför mig så äre lugnt" och dom fortsatte att göra saker framför mig och hon pratade om honom hela tiden trots att hon visste precis hur jag kände över allt det där. Men förra måndagen så skulle jag vara med henne och då dissade hon mig totalt för att hon skulle till honom och då bara brast allting, jag orkade inte med skiten mer för jag tycker inte att man gör så mot en vän som har ställr upp så förbannat mycket som jag har gjort för henne. 

Iallafall så tröttnade jag, eftersom hon inte kunde tänka och respektera det jag sa så jag sa till henne att vi inte skulle ha någon kontakt för det är för jobbigt för mig och jag sa även att jag verkligen inte tycker det är okej eftersom man gör inte så, inte mot någon. Jag har känt henne i över ett år och umgåtts med henne hur mycket som helst och ställt upp när det har varit krångel osv och tillbaka fick jag denna skiten.. För en kille som hon känt i ca 2mån MAX!

Grejen är den att det beror inte på hennes eller mina känslor för dendär killen, allting handlar om att hon ska förstå att man ska ha respekt för sina vänner, man ska inte göra som hon och bara tänka på sig själv och sina känslor utan jag som hennes "vän" ska också vara en prioritet för henne som hon var för mig alla gånger det strula mellan henne och hennes ex,, Men icke för hon förstår inte att vänner är viktigare än kärlek, äkta vänskap trodde jag det var och jag älskade henne och hon betydde mycket för mig men fuck it.

Nu skiter jag fullständigt i henne.. Även om det är jobbigt att förlora en vän pga detta så accepterar inte jag vad som helst, jag kan ta mycket men även jag tröttnar tillslut och det gjorde jag nu och jag hoppas att hon lär sig något av detta, jag hoppas hon lär sig att man faktiskt kan förlora folk om man inte har en hjärna som hon uppenbarligen inte har. Hon är luft för mig, så besviken är jag på henne. Nu är allting upp till henne, vill hon be om ursäkt så fine, vill hon skita it så fine. Jag skiter i vilket, för hon är den mest respektlösa människan jag träffat och att göra så mot en av sina närmsta vänner för en kille som man knappt känner, INTE OKEJ!

Men jaaa.. Förutom det..
Så har jag tappat kontakten med nästan alla mina vänner och därför är jag just nu ett vrak, får jag reda på saker så blir det tusen gånger jobbigare än vad det borde vara. Just för jag inte har kvar någon som jag litar på, alla har försvunnit och det är verkligen jätte tråkigt att det ska hända för att jag flyttar.. ca3mil bort.. Menmen

Jag är ett vrak och jag ville bara skriva av mig, detta är min dagbok där jag bara kan få ut mig allt.. 
Jag hoppas livet blir lättare snart och att jag kan se framåt, :)

Kommentarer


Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:


Kommentar:


Trackback